Allsvenskan 4–5

4. AIK
Martin Mutumba dansar in i Kenny Paveys lägenhet. Bojan Djordjic och Kenny skiner upp och de tre förenas i en grabbig gruppkram. Bojan och Kenny i kör: Show your tattoo for him. Meningen är knappt avslutad innan M9 drar upp sin t-shirt och visar tatueringen som pryder magen: Flipped life.
De tre nämnda symboliserar dagens AIK. Starka karaktärer som brinner för sin klubb. Dubblish 2lax9. Imponerande. Men det var då. Nu har Daniel Örlund, Jos Hooiveld, Markus Jonsson och Iván Óbolo lämnat AIK. Givetvis kommer de blytunga förlusterna att svida över en längre period. Det kommer att göra så pass ont att det inte blir en repris ifrån fjolårets succésäsong. Ny för 2010 är den förre Hammarbystjärnan Sebastián Eguren. Med sin kraftfulla spelstil kommer han att vara väldigt nyttig för Gnaget. Och han kan användas som försvarare, mittfältare eller anfallare. Efter vårsäsongen återvänder Eguren till Villareal. Då får vi se om laget försvagas, men det känns som att de kommer att hämta in minst en brasse. Och varför inte låna in Manchester Citys John Guidetti.
Tomi Maanoja är en bra ersättare till Örlund, även om han inte är lika jämn och erfaren. Wallid Atta håller inte alls samma höga nivå som Hooiveld, men han kommer säkert att göra en helt okej säsong. Det som imponerar mest med Atta är hans bollbehandling och spelförståelse.
AIK har allsvenskans bästa centrala mittfält med Jorge Ortiz, Dulee Johnson och Sebastián Eguren. Jag har redan nämnt trion, men det tål att upprepas: Sätt en AIK-tröja på kantspelarna Bojan Djordjic, Kenny Pavey och Martin Mutumba och de är beredda att springa tills de stupar. Jag har dock en känsla av att Mutumba kan få ett tufft år. Förväntningarna är överdrivet höga på en spelare som gör förvånansvärt lite poäng.
Iván Óbolo kommer såklart att saknas oerhört mycket. Anfallsspelet kommer att bli lidande, spelarna har inte det där långa alternativet längre. Förra året kunde en AIK:are slå upp bollen på Iván som oftast gjorde något kreativt. Flávio är dock kvar i Solnalaget och nu är han med från den allsvenska starten. Den brasilianske anfallaren är kvick, teknisk och har stora möjligheter att bli lagets målkung. Som vilken brasse som helst på planen, men inte utanför. De flesta brasilianska spelarna är troende och oftast hemma när det inte är träning eller match. Inte Flávio. Syns han inte i vimlet så hörs han: ”Chica, chica!”
AIK har en lång säsong som förutom allsvenskan och Svenska cupen innehåller CL-kval. Det kommer att slita. I dagsläget ser försvaret tunt ut. Vad händer om ”Nisse” skadar sig? Bara en sån sak blir knepig.
Just det. Viktor Lundberg. Jag har hyllat honom två år i rad. Första året fick han inte chansen. Andra året gjorde han mål efter två minuter innan han skadade sig. Tredje gången gillt – även om fler vet vem han är nu. Viktor Lundberg kan slå igenom i år. Eller varför inte snabbe Daniel Gustavsson.

5. Häcken
Förra årets imponerande säsong var ingen tillfällighet. Häcken har visat fortsatt styrka under försäsongen och bland annat slagit Elfsborg med 3–0 på Borås Arena. Varför ska man gå och se lilla Häcken på Rambergsvallen när man kan gå till Ullevi och se IFK Göteborg? Den frågan fick lagets tränare Peter Gerhardsson på den allsvenska upptaktsträffen. Svaret: Det är bra mycket coolare och mer Rock'n'roll att gå på Pustervik och titta på Hästpojken än att gå på Ullevi och se på U2.
Skönt svar, men jag vet inte riktigt om det är coolare att se Häcken än IFK Göteborg. Häcken har en tydlig idé om hur de ska göra för att vinna matcher. Ett kompakt och lågt försvarsspel med blixtsnabba omställningar. Tom Söderberg är försvarsklippan som fick testa på landslagsspel under januariturnén. På det defensiva innermittfältet imponerar Dominic Chatto och framför allt Erik Friberg. Friberg var väldigt bra förra året och jag tror stenhårt på honom den här säsongen. Han är en grymt underskattad allsvensk spelare.
Till höger sliter Jonas Henriksson med ett bultande Häcken-hjärta. Bredvid sig har han lagets två största kreatörer i Paulinho och John Chibiuke som likt Friberg är underskattade. Längst fram stångas Mathias Ranégie som fick äran att göra Tom Söderberg sällskap till landslagsturnén. Med sin fysik är Ranégie otroligt viktig som bollmottagare i Häckens speluppbyggnad. 19-årige senegalesen Waris kan mycket väl slå igenom i år.
Häcken visade redan förra säsongen att de har ett bra lag. De vann stort över bland annat IFK Göteborg och var riktigt nära att skicka ut AIK ur cupen. Inför årets säsong har de fortsatt att övertyga med segrar mot Elfsborg och Örebro. Det känns konstigt, men Häcken är på väg att etablera sig till ett allsvenskt topplag. Och det, Peter Gerhardsson, är Rock'n'roll.