"Alla är så jävla flata"

Är svenska handbollsspelare och ledare tråkiga? Enligt Redbergslids tränare Magnus Wislander är alla jävligt flata. Jag förstår vad han menar, det behövs någon/några som sticker ut hakan. Någon som tar plats och vågar bjuda media på artiklar. Inte enbart för egen vinning, utan även för att hjälpa hela sporten att få ett större utrymme i media. Jag menar, när Robert Wedberg i Alingsås – som är regerande mästare och har fyra kanonvärvningar – säger att man siktar på att komma femma i år, då hjälper man inte sporten i rätt riktning.
Handbollen borde ta efter andra idrotter. Det handlar inte om att se och lära, utan om att våga. Hur mycket tror ni att Kalmar FF:s varumärke har stärkts av att bröderna Elm, Henrik Rydström och några fler lagkamrater bloggar? Handboll har förutsättningar för att bli större och starkare, det är en av de mest sevänligaste sporterna. Men för att lyckas med det behövs fler profiler.
Vi har dem i fotbollen – Henrik Rydström, Richard Henriksson, Per "Texas" Johansson, Janne Andersson, Nanne Bergstrand, Tobias Hysén, Bojan Djordjic, Jan Tauer, Jonas Lantto, Guillermo Molins och Henke Larsson, den sistnämnda var givetvis ett skämt.
Vi har dem definitivt inom ishockeyn – Per Ledin, Andreas Jämtin, Challe Berglund, Michael Sundlöv, Leif Strömberg och Emil Kåberg.
Vi hittar några guldkorn inom bandyn – Pelle Fosshaug, Jocke Hedqvist och Alexander Mayborn. Innebandy – Niklas Jihde.
Tennis – Robin Söderling, Mats Wilander och "Pim-Pim" (vilket smeknamn!).
Till och med ryttarna har lagt manken till och hoppar i underkläder en gång om året.

Tråkigt för svensk handboll att Ulf Schefvert, Gunnar Blombäck och Thomas Franzén huserar i andra nordiska länder. Deras röster hade behövts.