Vi går tillbaka ungefär sju år i tiden. Sveriges skidlandslag är på väg att vinna VM-guld i stafett. Med två kilometer till mål och enbart lättare partier kvar har Jörgen Brink drygt 20 sekunders försprång till de jagande Thomas Alsgaard och Axel Teichmann. Plötsligt står svensken nästan helt still. Krafterna är slut. Duon med Alsgaard i täten rycker förbi Brink. Dödsstöten.
I dag kan vi mycket väl ha sett en repris. När mina motståndare slänger in dåliga spel, ja då lägger jag in en extra växel. Tillbaka på vinnartåget. In i kaklet!!
Nuvurande saldo: 869,50
Söder: 569
Carl: 200
Meisel och Jesper ligger väl också där någonstans.
Jag kommer aldrig att glömma Alsgaards ryck. På den tiden bodde jag i Oslo och tvingades därför att se och höra spektaklet på NRK. Satan vad jag fick höra det här av mina norska vänner, kollegor och främlingar. De norska kommentatorerna var galna. De skrek. Jublade. Hånade. Och jag kan rabbla upp referatet i sömnen.
Det lät: Aaaaa Elgen, Elgen er igang!!!
Sen tror de inte att det är Brink som står still i backen: Nei, nei, dette…vad er dette for noe, va er de som er skedd!!?? Det er svensken…
Klassiskt.
Se och lyssna själva:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett klassiskt lopp, verkligen. Men: Man kan också se det från en annan vinkel. Som att du är Brink och redan har tagit ut segern i förskott...
SvaraRadera